LVU UTREDNING | Hur går en LVU-utredning till?

14 maj 2018

Om socialtjänsten får in misstankar om att ett barn far illa är man enligt lag skyldig att genomföra en utredning om barnets förhållanden. Det kan vara en ansökan om hjälp från familjen, eller så kan det vara en anmälan från exempelvis en släkting, skolpersonal eller polisen.

”Målet med utredningen är alltid att komma fram till vad som är bäst för barnet”

Socialtjänsten gör då en första bedömning, genom att besöka familjen, för att klargöra om en utredning behövs och om eventuellt ett omhändertagande är akut. I vissa fall är behovet av ett omhändertagande enligt LVU tydligt och Socialtjänsten kan då besluta om ett omedelbart omhändertagande. Målet med utredningen är alltid att komma fram till vad som är bäst för barnet.

Säkerställer behovet av vård

I andra fall är behovet av vård mindre tydligt och socialtjänsten beslutar då att en utredning ska göras. Utredningarna genomförs vanligen av två socialsekreterare. Man börjar med att upprätta en utredningsplan tillsammans med familjen, där det tydligt står hur utredningen kommer att gå till och när den beräknas vara klar. En påbörjad utredning ska vara klar inom 4 månader, men om socialtjänsten bedömer att mer tid behövs kan utredningstiden förlängas. Man gör också tydligt vilka frågor som behöver besvaras i fråga om barnets hemförhållanden och vårdnadshavarnas förmåga att ta ansvar för barnet.

Utredningen sker sedan genom samtal, både med familjen och med närstående, till exempel släktingar, skolpersonal och andra som har inblick i familjesituationen. Familjen bjuds alltid in att närvara vid samtalen. Socialsekreterarna har även enskilda samtal med både vårdnadshavarna och barnet. Allt som kommer fram vid dess samtal dokumenteras och dokumentationen ligger sedan till grund för det slutgiltiga beslutet.

När utredningen är klar sammanställs all dokumentation och socialtjänsten tar ett beslut om behov av stöd eller vård finns. Oftast kommer man fram tillsammans med familjen om vilket stöd som behövs, men om föräldrar eller barn inte samtycker avslutas kontakten med socialtjänsten, som då har att besluta om man ska ansöka hos förvaltningsrätten om vård enligt LVU.

Objektivitetsprincipen och BBIC

När en utredning görs är det mycket viktigt att socialsekreterarna agerar enligt objektivitetsprincipen, dvs det får inte råda några förutfattade meningar om familjen utifrån till exempel socialgrupp eller etnicitet. Alla fakta måste beaktas, även motstridiga fakta, och ges lika stor vikt. Om socialsekreterarna tidigt i utredningen bestämmer sig för att familjesituationen ser ut på ett visst sätt finns tyvärr risk för att man bortser från vissa fakta eller vittnesmål, eller ger dem mindre vikt i utredningen.

Till hjälp i utredningen har socialsekreterarna också en mall som tagits fram av socialtjänsten, BBIC, som står för Barns Behov I Centrum. BBIC är ett arbetssätt som syftar till att stärka barnperspektivet och skapa en enhetlig och evidensbaserad struktur. Det handlar bland annat om att i utredningen utgå från barnets behov och låta dess bästa vara avgörande. Barnets behov avgörs utifrån många faktorer inom områdena utveckling, föräldrarnas förmåga samt hemmiljön.

Juridisk hjälp

Om en utredning påbörjas mot din vilja kan du under utredningen anlita ett juridiskt ombud, men du får då i regel bekosta detta ombud själv. Skulle du däremot senare vilja överklaga socialtjänstens beslut har du rätt till ett offentligt biträde, som bekostas av staten. Det bästa när en utredning startar är att vara så behjälplig som möjligt och samarbeta med socialtjänsten, för ditt barns och för din egen skull. Det är viktigt att komma ihåg att en utredning alltid görs av hänsyn till ditt barns bästa. Däremot är du såklart inte tvungen att hålla med om det som socialsekreterarna kommer fram till.

 

VÅRDNADSTVISTER STATISTIK

5 mar 2018

Antalet vårdnadstvister som avgörs i domstol har fördubblats på tio år, enligt statistik som SVT har tagit fram.

Trots att alla Sveriges kommuner förmedlar familjerådgivning och samarbetssamtal så ökar alltså antalet vårdnadstvister som avgörs i domstol. Antalet har fördubblats på de tio åren som undersökts mellan 2007 och 2016. Antalet har ökat från 3 247 till 6 324, enligt statistiken. Detta trots att grundinställningen i svensk rätt är att barn mår bäst när föräldrarna samarbetar kring barnen och har en relation som fungerar.  

Många fall är rena formaliteter

Enligt forskning som utförts på Uppsala universitet så är dock drygt hälften av dessa tvister rena formaliteter där den ene föräldern av olika skäl inte längre finns med i barnens liv. Det kan exempelvis handla om att den kvarvarande föräldern behöver inlämna en stämningsansökan om ensam vårdnad för att kunna få ett pass utfärdat till barnet. Sådana fall går till domstol utan att det finns någon motpart. De hamnar alltså i statistiken utan att det för den skull handlar om någon egentlig vårdnadstvist.

Den andra hälften, där det handlar om regelrätta vårdnadstvister, är ofta klassrelaterade. Enligt Annika Rejmer, forskare på Uppsala Universitet, är föräldrarna generellt utsatta såväl socialt som ekonomiskt. Bland dessa föräldrar är det också vanligt med psykisk ohälsa. Våld är också vanligt förekommenade i dessa vårdnadstvister, enligt Rejmer. I ungefär hälften av dessa högintensiva tvister finns det en pappa som misshandlar en mamma, fysiskt eller psykiskt.

Flera tänkbara anledningar till att antalet vårdnadstvister ökar

Det finns självklart flera anledningar till denna ökning av vårdnadstvister som slutar i domstolarna. Enligt forskning som utförts på Ersta Sköndal Högskola i Stockholm så kan en del av förklaringen vara att hjälpen som utsatta föräldrar erbjuds har blivit mindre. Det generella skyddsnätet med förebyggande insatser för barnfamiljer kan också ha blivit svagare under den undersökta perioden.

Även lagstiftningen kring vårdnaden kan i vissa fall vara problematisk och leda till konflikter, enligt forskare på Ersta Sköndal högskola. En tanke som läggs fram därifrån är att man kanske kan hitta en lagstiftning som inte är ”så svart eller vit”, vilket exempelvis skulle kunna innebära att även den förälder som inte har vårdnaden kan få större inflytande än idag.

Så här ser statistiken ut om hur många vårdnadstvister som avgjorts i domstol de senaste tio åren:

20007: 3 247 st.

2008: 3 662 st.

2009: 4 076 st.

2010: 4 318 st.

2011: 4 790 st.

2012: 5 369 st.

2013: 5 663 st.

2014: 5 701 st.

2015: 6 206 st.

2016: 6 324 st.

Källa: SVT Nyheter https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/allt-fler-brakar-om-barnen

HUR LÅNG TID TAR EN VÅRDNADSTVIST?

25 jan 2018

Hur lång tid en vårdnadstvist tar i praktiken varierar från fall till fall. Det beror också på hur saken handläggs.

Man kan i sammanfattning säga att en vårdnadstvist som slutar med en överenskommelse vid första sammanträdet i tingsrätten tar 3-5 månader. Om det inte blir någon överenskommelse då och det skall göras en vårdnadsutredning får man räkna med 8-12 månader, ibland längre tid. Överklagar någon därefter en dom från tingsrätten som tas upp av hovrätten kan det ta totalt 12-18 månader.

Vi ska här kort gå igenom vad det innebär att ha vårdnaden om ett barn och också beskriva de olika faserna i det som brukar benämnas vårdnadstvist, samt hur lång tid de brukar ta.

Vårdnad om barn

Att vara vårdnadshavare innebär att man är ansvarig för barnet såväl rättsligt som personligt Man är den som har både rätt och skyldighet att besluta i frågor som rör barnet, till exempel bostadsort, daghemsplats, skolgång, rörande sjuk- och hälsovård mm. Man sörjer för barnets trygghet, utbildning och uppfostran. Att vara barnets vårdnadshavare är också att vara dess målsman. Vårdnaden upphör när barnet fyller 18 år.

Vårdnad och umgängesrätt

Om föräldrarna är gifta när barnet föds eller de senare gifter sig får de automatiskt gemensam vårdnad om barnet. Är föräldrarna inte gifta är det modern automatiskt som får ensam vårdnad Föräldrarna kan dock ansöka om gemensam vårdnad hos socialnämnden så fort barnet är fött.

Även om en förälder har ensam vårdnad om barnet har barnet rätt att träffa den andra föräldern i enlighet med umgängesrätten. Den vårdnadshavande föräldern är skyldig att se till att barnet regelbundet träffar den andra föräldern. Missköts detta ansvar kan vårdnaden gå över till den andra föräldern.

Samarbetssamtal och familjeterapi

Om föräldrarna av något skäl är oense om vårdnaden av barnet kan man få hjälp att lösa konflikten hos kommunens Familjerättsenhet. Där erbjuds parterna samarbetssamtal och även familjeterapi för att komma till rätta med sina problem. Ofta grundar sig en konflikt kring vårdnad i en missämja mellan föräldrarna som härrör ur separationen. Föräldrarna kan få hjälp att se bortom de egna känslorna och sätta barnets behov i främsta rummet. Dessa samtal kan ta upp emot ett halvår.

Ofta hjälper samarbetssamtalen föräldrar att komma överens och enas för barnets bästa. Många inser att en rättegång riskerar att göra mer skada än nytta för barnet och relationen till den andra föräldern. I vissa fall går det dock inte att komma överens och det är då det vi i vardagligt tal brukar benämna vårdnadstvist utbryter.

Vårdnadstvist i tingsrätten

En vårdnadstvist inleds med att den förälder som vill ha egen vårdnad lämnar in en stämningsansökan mot den andra föräldern till tingsrätten. Parterna kallas sedan till ett första möte i tingsrätten, så kallad muntlig förberedelse, och redogör för sina ståndpunkter. Här försöker rätten skapa sig en bild av fallet och även få till stånd en förlikning mellan parterna. Lyckas inte det tar tingsrätten ett tillfälligt – så kallat interimistiskt - beslut kring vårdnaden och begär sedan en utredning från familjerätten. Denna brukar ta 3-4 månader.

Därefter framträder parternas juridiska ombud inför rätten och åberopar vittnen och annan bevisning.. Detta kan kräva flera sammanträden och sammanlagt kan det röra sig om flera månader, ibland över ett år innan rätten anser sig ha fått en fullständig bild av situationen. När rätten sedan börjar överläggningarna brukar en dom kunna avkunnas inom några veckor.

Som synes är en vårdnadstvist en utdragen process som oftast tar över ett, ibland så mycket som upp till två år. Väljer den förfördelade parten att dessutom överklaga förlängs såklart tiden ytterligare.

VÅRDNADSTVIST PAPPA | Tips för fäder

18 dec 2017

Hamnar man som pappa i ett underläge i en vårdnadtvist? Vi reder ut begreppen i denna artikel. Kontakta oss gärna om du behöver råd.

Att vara pappa i en vårdnadstvist

Att som pappa hamna i en vårdnadstvist kan för många män kännas hopplöst. Man upplever det som att samhället beslutat på förhand att mammor automatiskt är bättre föräldrar och att det inte är någon idé att ta strid för vårdnaden av sitt barn. Statistik visar också på att mammor tilldelas vårdnaden i så många som åtta fall av tio. Dock är det viktigt att komma ihåg att de laggrundade kriterierna för att bli av med vårdnaden är att barnet löper risk att utsättas för våld eller på annat sätt fara illa under ens vårdnad. Vet du med dig att du inte burit dig illa åt eller försummat barnet har du all anledning att ta strid för rätten till vårdnad om ditt barn.

Hur uppkommer en vårdnadstvist?

En vårdnadstvist inleds med att någon av föräldrarna, oftast mamman, lämnar in en stämningsansökan mot den andra föräldern till tingsrätten. Man kräver ensam vårdnad av barnet på grund av att man anser att den andra föräldern inte klarar av att upprätthålla delad vårdnad. Ibland kan anledningen vara att den andra föräldern uppträtt våldsamt, ibland kan det vara att man vill flytta med barnet till annan ort och inte anser det vara praktiskt möjligt att ta beslut av ingripande betydelse när man bor långt ifrån varandra.

Barnets bästa

Tingsrätten har att ta hänsyn till många saker i en vårdnadstvist, men enligt lagen ska fokus  ligga på barnets bästa. I föräldrabalken slås det fast att det bästa för barnet är att föräldrarna delar på vårdnaden, men i verkligheten ser det lite annorlunda ut. Stor vikt läggs numera på hur stor möjlighet föräldrarna anses ha att samarbeta kring frågor rörande barnet. Anses föräldrarna ha samarbetssvårigheter döms ofta till ensam vårdnad för den ena föräldern.

Juridisk hjälp

Det gäller att i en vårdnadstvist att sakligt kunna argumentera för sin sak och kunna visa på att man är en god och ansvarstagande förälder som bejakar barnets bästa. I en vårdnadstvist är det alltid viktigt att ha ett juridiskt ombud med kunskap kring familjerätt i allmänhet och vårdnadstvister i synnerhet. Innan en vårdnadstvist bryter ut finns nästan alltid en lång historia av osämja mellan föräldrarna som kanske pågått ända sedan separationen, eller till och med innan.

Det är i det läget lätt att parterna börjar slunga anklagelser mot varandra, och ofta blir det så att man måste bevisa sin oskuld till dessa anklagelser, i stället för att den anklagande har bevisbördan. När det kommer till sådana situationer där ord står mot ord är det bra om båda parter har juridiska ombud som kan föra deras talan på ett sansat och sakligt sätt.

Ge inte upp

Som pappa är det lätt att man ger upp när anklagelser haglar mot en och det känns som att samhället har dömt en på förhand. Det är dock viktigt för ditt barns skull att du fortsätter kämpa i stället för att vända ryggen åt situationen och tro att det blir bättre sen.

UNDERHÅLLSBIDRAG | UNDERHÅLLSTÖD

27 nov 2017

Vem ska betala underhållsbidrag? Hur räknar man ut beloppet? Det skriver vi om här. Vi förklarar begrepp som förbehållsbelopp och underhållsstöd.

Underhållsbidrag är ett månatligt belopp mellan föräldrar som ska användas till utgifter för barnets försörjning. Om barnet bor stadigvarande hos en förälder ska den andra föräldern betala underhållsbidrag. Om barnet bor växelvis lika mycket hos båda föräldrarna förekommer vanligtvis inget underhållsbidrag.

Föräldrarna gör själva upp om underhållsbidragets storlek genom att räkna på egna inkomster (bådas) och utgifter för barnet. Om föräldrarna inte kommer överens om storleken på underhållsbidraget kan en domstol besluta om det.

Föräldrarna är skyldiga att försörja barnet till dess 18-årsdag, och försörjningsplikten förlängs om barnet fortfarande går i skolan då, dock längst till dess 21-årsdag.

Räkna ut beloppet

Bidraget är tänkt att hjälpa till att täcka barnets kostnader för fritidsaktiviteter, mat, hygien samt försäkringar. Med dessa kostnader får man en bild av hur utgifterna för barnet ser ut över en månad. Denna summa ställs sedan mot föräldrarnas inkomster, inte bara den underhållsskyldiges.

För att få hjälp att räkna ut underhållsbidragets storlek kan man vända sig till Försäkringskassan. Här finns även avtalsmallar för underhållsbidrag samt en e-tjänst för att beräkna beloppet.

Försäkringskassan har inte till uppgift att bestämma om underhållets storlek, utan deras uppdrag består i att hjälpa föräldrarna att komma överens om ett belopp som båda är nöjda med, för att främja deras relation och därmed gynna barnet.

Förbehållsbelopp

Den underhållsskyldige har när den egna inkomsten beräknas rätt att räkna bort egna levnadsomkostnader, underhållsplikt för eventuella andra barn, samt försörjningskostnader för sambo och eventuella bonusbarn. Detta kallas förbehållsbelopp.

Underhållsstöd

Om den underhållsskyldige föräldern inte betalar ut underhållsbidraget eller på grund av sin ekonomi inte klarar av att betala, kan försäkringskassan betala ut ett underhållsstöd till denne som täcker beloppet. Den underhållsskyldige blir då vanligen återbetalningsskyldig för hela eller delar av detta belopp.

Ändring av underhållsbidraget

Om föräldrarna av någon anledning vill ändra underhållsbidraget, till exempel om omkostnaderna för barnet plötsligt höjts, kan det göras även om beslut tidigare tagits i domstol. Föräldrarna kan då vända sig till en advokat eller till socialnämnden och få hjälp att skriva ett nytt avtal.

Om man inte kommer överens

Under ett barns uppväxt kommer det garanterat tillfällen då man blir oense om underhållsbidraget. Det bästa är då att i lugn och ro sätta sig ned och försöka komma överens. Man kan alltid vända sig till familjerätten, Försäkringskassan eller en advokat med kunskap inom familjerätt för att försöka få till stånd ett nytt avtal.

Om det ändå inte går att komma överens kan en förälder vända sig till en advokat specialiserad på familjerätt och få hjälp att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten som då beslutar om underhållsbidraget. 

UMGÄNGESSABOTAGE

10 nov 2017

I denna artikel förklarar vi vad umgängessabotage är och vilka åtgärder man kan vidta för att motverka detta. 


Med umgängessabotage menas att en förälder medvetet försöker försvåra eller förhindra barnets umgänge med den andra föräldern. Det kan ske på olika sätt; genom att upprepade gånger hävda att barnet är sjukt, inte dyka upp med barnet till planerade möten eller att resa bort med barnet då det skulle träffat den andra föräldern. Det kan också ses som umgängessabotage att baktala den andra föräldern inför barnet med resultatet att barnet får en negativ bild av den andra föräldern och inte vill träffa honom eller henne.

Umgängesrätten

Om föräldrarna till ett barn inte längre bor ihop har de antingen gemensam eller ensam vårdnad. Att ha vårdnaden om ett barn innebär att man har ansvaret för att barnet får en trygg uppväxt och en god uppfostran. Man har också rätten att ta beslut gällande barnets skolgång och boende. Oavsett om föräldrarna har gemensam vårdnad eller om en förälder har ensam vårdnad har barnet ändå rätt att regelbundet träffa och umgås med båda sina föräldrar. Denna rätt kallas för umgängesrätten.

Föräldrar kan själva komma överens om umgänget med barnet. Det vanligaste är ett så kallat växelvis boende, där barnet har sin hemadress hos en förälder men bor varannan vecka hos den andra föräldern. Om båda föräldrarna har nära till barnets skola eller dagis är det en lösning som brukar fungera bra. Om den andra föräldern bor längre bort är det vanligare att barnet bor på sin hemadress i veckorna och hos den andra föräldern varannan helg.

Sabotage

I de flesta fall kan föräldrarna själva eller genom samarbetssamtal hos familjerätten komma överens om dessa arrangemang. Hos familjerätten kan föräldrarna även få hjälp att skriva ett juridiskt bindande kontrakt rörande umgänget.

Det händer dock att en förälder trots detta medvetet försöker hindra den andra föräldern från att träffa barnet. Anledningen kan vara att det råder missämja mellan föräldrarna efter separationen och man vill hämnas genom att sabotera umgänget med barnet. Det kan också bero på att man har känt sig hotad av den andra föräldern eller att man misstänker att barnet far illa hos den andra föräldern.

Stämningsansökan och umgängesutredning

Om en förälder upplever sig utsatt för umgängessabotage kan hen lämna in en stämningsansökan mot den andra föräldern till tingsrätten. Detta bör alltid ske i samråd med ett juridiskt ombud. När tingsrätten får in en ansökan om stämning kallar man först till ett möte för att höra föräldrarnas ståndpunkter i frågan. Därefter ger man i uppdrag åt socialtjänsten att utföra en umgängesutredning.

En umgängesutredning innebär att socialtjänsten gör intervjuer med föräldrarna och andra närstående, samt i vissa fall skolpersonal eller andra relevanta vittnen. När utredningen är klar och lämnats in till tingsrätten sker en huvudförhandling, en rättegång. Då hörs parterna i målet samt eventuella vittnen som skolpersonal, läkare etc.

Barnets bästa

Enligt lagen ska man alltid se till barnets bästa, och det är i de flesta fall ett regelbundet umgänge med båda föräldrarna. Att bryta mot umgängesrätten kan få allvarliga konsekvenser. Finner tingsrätten att man medvetet har saboterat umgänget mellan barnet och den andra föräldern kan man bli av med vårdnaden. Om inga särskilda skäl förekommer, som att barnet hos den andra föräldern löper risk att fara illa, eller den andra föräldern medvetet försummat sitt barn, kommer vårdnaden om barnet att tillfalla då den förälder som anses kunna tillgodose barnets rätt att träffa båda sina föräldrar.

Se bortom konflikten

Föräldrar gör alltid klokt i att se bortom de egna konflikterna och ha barnets bästa i fokus. Ett barn kan fara väldigt illa av öppen missämja mellan föräldrarna då de slits mellan två lojaliteter. Försök att få till stånd ett umgänge som gynnar barnet. Upplever man att barnet far illa hos den andra föräldern är det alltid bäst att vända sig till familjerätten eller till ett juridiskt ombud och snabbt försöka få till en lösning, än att medvetet försöka förhindra umgänge.

RÄTTEGÅNGSKOSTNADER VÅRDNADSTVIST | VEM BETALAR?

27 okt 2017

Läs om vad som gäller för rättegångskostnader vid vårdnadstvist. Vi förklarar begrepp som rättsskyddsförsäkring och rättshjälp. 


Vem betalar rättegångskostnader vid en vårdnadstvist?

I familjemål är huvudregeln att vardera parten betalar för sina egna rättegångskostnader och aldrig för den andres. Detta gäller oavsett man vinner eller förlorar målet.

Kostnaderna kan bestå av ombudskostnader, kostnader för vittnen, eventuell experthjälp mm.

Själva rättegången är kostnadsfri.

Undantag

Om den ena parten medvetet anses ha saboterat rättegången genom till exempel försummelse eller utebliven närvaro, eller gång på gång stämmer den andre på vårdnaden  kan dock rätten döma att denne får betala även motpartens rättegångskostnader.

Rättsskyddsförsäkring

Om man inte betalar sina rättegångskostnader själv finns det två sätt att få hjälp med kostnaderna.

Det ena sättet är genom sin privata hemförsäkring och det andra är genom statlig rättshjälp.

I många fall har man ett så kallat rättsskydd i sin hemförsäkring, vilken kan täcka omkostnader för juridiskt ombud mm vid en rättegång. Dock har försäkringsbolagen normalt sett  inskränkningar och förbehåll gällande separationer och äktenskapsskillnad i förhållande till vårdnadstvisten sålunda att det skall gå viss tid – till exempel 1 år – efter separationen innan vårdnadstvisten är ett faktum för att man skall få använda rättsskyddet.

I de fall rättsskyddet täcker rättegångskostnaderna uppgår självrisken normalt till  20% eller 25%. Det brukar även finnas ett tak på ersättningen. Detta kan variera med så mycket som 100. 000-250.000 kronor beroende på försäkringsbolag. Ta kontakt med ditt försäkringsbolag och hör dig för hur reglerna kring rättsskydd ser ut hos dem.

Rättshjälp

I vissa fall kan en person även vara berättigad till rättshjälp. Då betalar staten rättegångskostnaderna, dock bara för personens egna omkostnader, aldrig motpartens. För att ha rätt till rättshjälp krävs att man har en begränsad inkomst och förmögenhet och inte kan beviljas rättsskydd.

Sök alltid juridisk hjälp

Oavsett dina utsikter att få rättegångskostnaderna betalda bör man alltid söka hjälp av ett juridiskt ombud med erfarenhet av familjerätt vid en vårdnadstvist. Det är en komplicerad process som ofta kantas av missämja, anklagelser och skuldkänslor gentemot barnet och det är viktigt att ha någon vid din sida som kan föra din talan och bevaka dina rättigheter.

GEMENSAM VÅRDNAD REGLER | Boende, skola, underhåll

19 okt 2017

Vilka regler gäller när man har gemensam vårdnad? Här går vi igenom vad som gäller för boende, skola och underhållsbidrag, mm.


Regler kring gemensam vårdnad

Ett barn har enligt lagen rätt till en god och regelbunden kontakt med båda sin föräldrar. För att säkerställa det har föräldrar som är gifta vid barnets födsel automatiskt gemensam vårdnad om barnet, dvs de är båda ansvariga för frågor som rör barnets väl, som exempelvis boende och skolgång. Är föräldrarna inte gifta vid barnets födsel får de gemensam vårdnad efter att ha anmält det till socialnämnden. Mannen måste också genomgå ett faderskapstest som visar att han är barnets biologiska far.

Gemensam vårdnad efter skilsmässa

Om föräldrarna skiljer sig eller separerar fortsätter de ändå att ha gemensam vårdnad, om de inte båda motsäger sig det. Är de oense om vårdnaden, t ex om den ena föräldern vill ha ensam vårdnad och den andra gemensam, kan de söka hjälp hos kommunen för samarbetssamtal. Lyckas de ändå inte komma överens blir det tingsrätten som får avgöra hur vårdnaden fördelas. Om inga synnerliga skäl föreligger, som att den ena föräldern befinns vara uppenbart olämplig att ta hand om barnen, blir rättens beslut oftast gemensam vårdnad, med barnets bästa i åtanke.

Efter en skilsmässa kan det vara svårt att komma överens, och blir situationerna låsta är det inte ovanligt att konflikten tas upp i tingsrätten, något som kan kännas obehagligt och svårt. Då är det viktigt att ha ett juridiskt ombud med god kunskap och erfarenhet av familjerätt som kan se situationen utifrån och föra ens talan.

Skolgång och boende

Barnets vårdnadshavare har både rätten och skyldigheten att bestämma i frågor som har ingripande betydelse för barnet. Med ingripande betydelse menas här frågor som är viktiga för barnets trygghet och framtid, som t ex skolgång och boende. Vid gemensam vårdnad krävs det alltså att föräldrarna är överens om de grundläggande förutsättningarna i barnets liv. Den ena föräldern har med andra ord inte rätt att flytta barnet till en annan skola utan den andra förälderns medgivande, eller att flytta med barnet till annan ort.

Den förälder som har barnet mest hos sig har rätt att på egen hand ta beslut gällande den dagliga omsorgen, som fritidsaktiviteter, kläder, sovtider och annat. I en del kommuner innefattas även förskola i den här typen av daglig omsorg, men det varierar från kommun till kommun.

Underhållsidrag

Det vanligaste efter en separation är att barnet bor växelvis hos båda sina föräldrar, vanligtvis en vecka i taget. Om barnet bor mer sällan hos någon av föräldrarna ska den föräldern betala ett underhållsbidrag, som man antingen kommer överens om sinsemellan eller bestäms i domstol. I frågor om underhållsbidrag kan det vara bra att tillfråga en sakkunnig jurist som kan hjälpa till med beräkningarna.

Vad gäller barnbidraget så kan det delas upp och betalas med hälften var till föräldrarna. För det krävs då att barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna. En förälder kan begära att få hela barnbidraget om den har barnet boende hos sig merparten av tiden.

Föräldrabalken

Vill du veta mer kring regler och lagar gällande gemensam vårdnad rekommenderar vi att du läser igenom Föräldrabalkens sjätte kapitel, som tar upp frågor kring just vårdnadshavande. Du är också välkommen att vända dig till oss med dina frågor!

VÅRDNADSUTREDNING | Hur går en vårdnadsutredning till

6 okt 2017

I denna artikel förklarar vi hur en vårdnadsutredning går till. Om du har några frågor gällande vårdnadsfrågor är du välkommen att kontakta oss.


Hur går en vårdnadsutredning till?

När en domstol får in en stämningsansökan från en förälder som vill ha ensam vårdnad om sitt barn ger som regel tingsrätten socialtjänsten uppdraget att utreda hela situationen.

Detta görs genom samtal med föräldrarna, släktingar och andra närstående samt med eventuell dagis- och skolpersonal. Hembesök hos föräldrarna görs normalt också.

Är barnet tillräckligt moget kan det bli aktuellt att socialtjänsten pratar med barnet. Någon bestämd åldergräns för när barnet skall få uttrycka sin vilja finns inte.

Lagen

Föräldrabalken är den lagtext som behandlar frågor om vårdnad, umgänge, hos vem av två separerade föräldrar barnet skall bo mm.

Hela utgångspunkten inte bara i svensk lag utan även i till exempel FN:s barnkonvention är att alla beslut rörande vårdnad mm är att man i möjligaste mån ska döma efter vad som är bäst för barnet.

I Föräldrabalken fastslås att barn från födseln har båda föräldrarna som vårdnadshavare om dessa är gifta med varandra, senare ingår äktenskap eller ansöker om gemensam vårdnad. Skulle föräldrarna senare skilja sig kvarstår den gemensamma vårdnaden om inte föräldrarna gemensamt uttrycker en annan önskan i skilsmässoansökan.

Samarbetssvårigheter

Om någon av föräldrarna vill ändra vårdnaden om barnet ska rätten framför allt väga in föräldrarnas förmåga att samarbeta kring frågor som rör barnet. Rätten kan inte besluta om fortsatt gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsäger sig det, i så fall ska en av föräldrarna tilldelas vårdnaden. Vem som är den lämpligaste föräldern kan ibland vara väldigt svårt att bedöma, ord står mot ord och barnet har lojalitet med båda sina föräldrar.

Umgängessabotage

Rätten måste då göra bedömningen utifrån kända fakta som till exempel bostadsförhållanden, ekonomisk situation etc. Den förälder som uttrycker störst önskan om att barnet ska ha ett regelbundet umgänge med båda föräldrarna ligger bra till i en vårdnadstvist. På samma sätt ligger den förälder dåligt till som bevisligen försökt sabotera umgänget med den andra föräldern och på så sätt äventyrat umgängesrätten, till exempel genom att förhindra umgänge eller vända barnet emot den andra föräldern.

Andra faktorer

Om det förekommer våld, psykisk sjukdom, risk för att den ene föräldern flyr utomlands med barnet   skall även dett vägas in i bedömningen. Båda föräldrarna har att bevisa att de kan erbjuda en trygg tillvaro och en god fostran för sitt barn.

Erfaret ombud

I en vårdnadstvist är det viktigt att du låter dig representeras av en advokat eller jurist med gedigna kunskaper och erfarenheter i familjerätt. Ofta är processen långdragen och man plågas av oro och samvetskval gentemot barnet. I en sådan situation bör man ha någon som kan leda en genom det hela och föra ens talan på ett juridiskt korrekt sätt. En erfaren advokat har varit med om otaliga vårdnadstvister och kan hjälpa dig att lägga fram din sak på bästa möjliga sätt inför rätten. Det handlar om det som är bäst för ditt barn.

ANSÖKA OM ENSAM VÅRDNAD

6 okt 2017

Hur gör man för att ansöka om ensam vårdnad? Det reder vi ut i den här artikeln. Välkommen att kontakta oss om du har några frågor. 

 

Ansöka om ensam vårdnad

Att ha vårdnaden om ett barn innebär att man har rätt att fatta alla beslut rörande barnet, till exempel var det ska bo och var det ska gå i skola, frågor om sjuk- och hälsovård mm.

Det vanligaste är att föräldrar har gemensam vårdnad, vilket betyder att de måste fatta gemensamma beslut.

För att ensam få vårdnad om sitt barn krävs antingen att man får den andra föräldern att gå med på det frivilligt eller att man lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten, där man kräver ensam vårdnad. Här är det värt att poängtera skillnaden mellan vårdnadshavande och umgängesrätt. Även en förälder som inte har vårdnaden om sitt barn har rätt att regelbundet träffa barnet, enligt umgängesrätten. Att avsäga sig vårdnaden om ett barn är alltså inte samma sak som att avsäga sig föräldraskapet.

Om man är överens

Om till exempel mamman till barnet vill flytta till en annan ort kan föräldrarna till exempel komma överens om att mamman får ensam vårdnad men att barnet regelbundet träffar sin pappa. För att då ansöka om ensam vårdnad vänder sig föräldrarna till socialtjänstens familjerättsenhet och får hjälp att skriva ett avtal om vårdnad och umgänge.

Om man inte är överens

Kommer föräldrarna inte överens kan en vårdnadstvist bli aktuell.

En vårdnadstvist inleds genom att någon av föräldrarna stämmer den andre föräldern i tingsrätten. Föräldrar som är oense kan också vända sig till familjerätten på kommunen och få hjälp med samarbetssamtal med en erfaren handläggare. Syftet med sådana samtal är att få till stånd ökad förståelse och bättre samarbete mellan föräldrarna.

Om man trots samtal inte kan komma överens och en förälder vill ansöka om ensam vårdnad är det första man bör göra att skaffa ett juridiskt ombud med goda kunskaper i familjerätt. Tingsrätten kommer då ge uppdrag till socialtjänsten att yttra sig och kalla till en första förhandling och om föräldrarna därefter inte kunnat komma överens kan en fördjupad vårdnadsutredning komma att göras och sist avgör tingsrätten saken efter en huvudförhandling där parterna, vittnen och utredningen presenteras.

Gemensam vårdnad är grundregeln

Grundregeln i Sverige är att gemensam vårdnad är bäst för barnet. Vid mer permanent oförmåga att samarbeta kring barnet eller till exempel om det förekommer våld, drogmissbruk, psykisk ohälsa, risk för att den ene föräldern för barnet utomlands, omfattande umgängessabotage kan domstolen ge den  ene föräldern ensam vårdnad.

Se även: Ensam vårdnad blankett

ENSAM VÅRDNAD BLANKETT | SÖKA ENSAM VÅRDNAD

6 okt 2017

Här finns info om vilken blankett som används för att ansöka om ensam vårdnad. Har du frågor om blanketter eller annat, kontakta oss.

 

Blanketter för ensam vårdnad

Utgångspunkten när par med barn separerar är alltid att föräldrarna ska ha gemensam vårdnad, alltså att de även i fortsättningen ska samarbeta kring viktiga beslut rörande barnet. I de flesta fall kan föräldrar överkomma meningsskiljaktigheter och osämja med barnets bästa för ögonen, men ibland fungerar inte samarbetet hur man än försöker. Det kan också vara så att man anser att den andra föräldern inte är lämplig att fortsätta ha vårdnaden om barnet, på grund av psykiska problem eller våldsamhet. I sådana fall kan det vara läge att söka ensam vårdnad.

Ansöka direkt vid skilsmässan

Hur man ansöker om ensam vårdnad om ett barn är lite olika beroende på situationen. Om ni skiljer er och är överens om att en av er ska ha ensam vårdnad så fyller ni i vad som ska gälla på ansökan om äktenskapsskillnad (blankettens fullständiga namn är Gemensam ansökan om äktenskapsskillnad (DV 163)). Här kan ni även fylla i om ni vill ha så kallad delad vårdnad, dvs att en förälder har vårdnaden om ett eller flera barn, och den andra föräldern har vårdnaden om ett eller flera andra barn.

Att välja ensam vårdnad senare

Om ni inte gör några val på blanketten kommer ni att precis som förut ha gemensam vårdnad om barnen. Skulle ni i framtiden ändra er, exempelvis om någon av er vill flytta med barnet och ni kommer överens om att det för barnets skull är mest praktiskt med enskild vårdnad, ska ni vända er till socialtjänstens familjerättsenhet där barnet är folkbokfört. Där kan ni få hjälp med att skriva ett avtal om enskild vårdnad för en av er. Ni kan också vända er till en juristfirma med inriktning på familjerätt.

Vårdnadstvist

Om ni har olika uppfattningar om vem som ska ha vårdnaden av barnet och du inte kan komma överens med den andra föräldern genom familjeterapi eller samarbetsmöten hos kommunen, kan du lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Blanketten heter Ansökan om stämning och finns att ladda ner från Domstolsverkets hemsida. Se till att konsultera en jurist innan du skickar in en sådan ansökan, så att du vet vad du ger dig in på. En stämningsansökan mot den andra föräldern leder ofta till en vårdnadstvist, vilket ofta är en lång och uppslitande process. Tingsrätten kommer med hjälp av socialtjänsten att tala med er föräldrar, med barnet, med personal på skola och förskola, allt för att kunna göra sig en rättvis bedömning av omständigheterna. Rätten kommer sedan att ta ett beslut med barnets bästa för ögonen, vilket i de flesta fall innebär gemensam vårdnad.

En vårdnadstvist är en juridisk process och du kommer att behöva anlita en bra advokat eller jurist med erfarenhet av familjerätt för att kunna kämpa för din rätt till ensam vårdnad. Du måste kunna bevisa att det bästa för barnet är att du ensam har vårdnaden, och att du även kommer att  sörja för att barnet får träffa den andra föräldern regelbundet - om det är förenligt med barnets bästa - enligt lagen om umgängesrätt.

Om du har fler frågor om blanketter eller annat gällande ensam vårdnad är du välkommen att höra av dig!

EN FÖRÄLDER FLYTTAR – VAD HÄNDER MED VÅRDNADEN?

3 okt 2017

En förälder flyttar - vad händer med vårdnaden?

Vad gäller egentligen när en förälder väljer att flytta till ett annat land? Här går vi igenom vad som gäller angående vårdnad och boende vid en sådan flytt.

Föräldrabalken, kapitel 6, reglerar frågor om vårdnad, umgänge och barns boende. Vid gemensam vårdnad har båda föräldrarna rätt att bestämma i frågor som berör barnen. Frågan om boende för barnen kräver samtycke från båda föräldrarna. Endast i vissa specifika undantagsfall får den ena föräldern fatta egna beslut som berör barnen. I föräldrabalken beskrivs dessa undantag.

Flytt inget viktigt undantag

En förälder som flyttar och vill att barnet ska bo i ett annat land är inget sådant undantag eftersom det anses vara ett alldeles för stort ingripande i barnets liv. Ska barnet flytta till ett annat land så krävs det således att båda föräldrarna är överens. Ska en förälder flytta till ett annat land och ha barnet med sig fast den andre föräldern inte vill så måste vederbörande alltså i de allra flesta fall redan ha ensam vårdnad av barnet.

Det enklaste och minst konfliktframkallande sättet att få ensam vårdnad är att kunna upprätta ett frivilligt avtal. Här utgår vi dock från att ett sådant avtal inte var möjligt på grund av föräldrarnas oenighet i frågor som rör deras gemensamma barn.

Om man inte lyckas komma överens efter samarbetssamtal så återstår en vårdnadstvist. I rätten ska alltid barnets bästa vara avgörande för beslutet, och gemensam vårdnad är alltid det man siktar på i utgångsläget.

Speciella omständigheter

För att en förälder ska få ensam vårdnad krävs att det föreligger speciella omständigheter. Det kan handla exempelvis allvarliga samarbetssvårigheter mellan föräldrarna, eller missbruksproblem och våldsamheter inom familjen. Att en av föräldrarna ska flytta utomlands ses i de allra flesta fall inte som ett skäl för ensam vårdnad. Detta gäller oavsett vilka skäl som anges för flytten, som arbete eller längtan efter släkt och vänner.

FAKTA OM SAMARBETSSAMTAL

25 sep 2017

Fakta om samarbetsavtal

I många fall fungerar det utmärkt för skilda eller separerade föräldrar att komma överens om barnets framtida vårdnad, boende, umgänge. Men i de fall de har svårt att komma överens. I stället för att starta en vårdnadstvist i domstol kan man då ansöka om samarbetssamtal hos sin kommun. Även om en av föräldrarna varit i kontakt med domstol så kan det i rätten beslutas om samarbetssamtal. Samtalet måste dock vara frivilligt och båda föräldrarna måste delta.

Alla svenska kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till separerande föräldrar, eller föräldrar som levt tillsammans. I kommunens socialtjänst ingår både familjerätten och familjerådgivningen. Det är familjerätten som hjälper till med samarbetssamtalet.

Samarbetssamtal – målsättning

Målet med samarbetssamtal är att föräldrarna ska kunna hitta samarbetsformer kring barnen. Frågor som man ska komma överens om är vårdnad, boende, umgänge, försörjning, och detta utan att gå vidare till en vårdnadstvist i domstol.

Med hjälp av socialtjänstens samtalsledare kan föräldrar exempelvis få hjälp med att skriva avtal om hur frågorna om vårdnad, boende, umgänge etc. ska lösas. Ett sådant avtal måste vara skriftligt och godkänt av socialnämnden i den aktuella kommunen.

Några viktiga punkter att känna till när det handlar om samarbetssamtal:

  • De är kostnadsfria.
  • Samtalsledaren har ingen rätt att fatta beslut om vårdnad, boende, umgänge eller försörjning.
  • Samtalet bedrivs alltid under sekretess.
  • Ett samarbetssamtal är strukturerat för att nå fram till gemensamma överenskommelser.
  • Samtalsledaren kan hjälpa till att upprätta avtal.

Barnets bästa ska avgöra

I ett samarbetssamtal är alltid barnets bästa i fokus. Hur går man tillväga om man kommit fram till att ett samtal är en bra lösning? Kontakta familjerätten på kommunen, antingen på telefon eller blanketter i analogt eller digitalt format.

Under ett samtal är alltid en eller två samtalsledare på plats. Dessa är i de flesta fall socionomer med vidareutbildning. Ibland inleds processen med enskilda samtal med föräldrarna för att få en uppfattning om vilka frågeställningar som är aktuella. Därefter genomför samarbetssamtalet med båda föräldrarna närvarande.

Hur många träffar det handlar om varierar. För vissa kan det räcka med ett tillfälle, för andra behövs det fler. Föräldrarna informeras om den sekretess som gäller och får information om vilka regler och lagar som finns angående dessa frågor.

VÅRDNADSTVIST

20 sep 2017

Vårdnadstvist

När föräldrar genomgår en skilsmässa eller separation och inte kommer överens om barnen är sista utvägen att en domstol får bestämma ifråga om vårdnad, barnenes boende eller umgänget är att en domstol bestämmer om detta. Föräldrarna är då i en vårdnadstvist eller umgänges- eller boendetvist rörande barnen.

Det finns olika former av vårdnad

  • Automatisk vårdnad. Båda föräldrarna får automatiskt gemensam vårdnad om båda föräldrarna är gifta när barnet föds eller om de senare gifter sig. Likaså får modern automatiskt ensam vårdnad om hon inte är gift.
  • Gemensam vårdnad. Om två gifta föräldrar skiljer sig så kvarstår den gemensamma vårdnaden om barnen. Detsamma gäller om två sambos som har gemensam vårdnad separerar.
  • Om en förälder vill ha ensam vårdnad om barnen eller att barnen skall bo med denne eller vill ha umgänge med barnen. Om föräldrarna kommer överens i dessa frågor kan de hos familjerätten skriva ett om detta som sedan måste godkännas av socialnämnden. Det är om föräldrarna inte kommer överens som en vårdnadstvist mm blir aktuell.
  • Gemensam vårdnad med växelvis boende. En lösning efter en skilsmässa eller separation mellan två föräldrar är att man behåller den gemensamma vårdnaden och att barnen bor växelvist en vecka i taget hos föräldrarna.

 

Barnets bästa ska vara fokus

Barnets bästa är alltid i fokus i en vårdnadsfråga.  Föräldrarnas bekvämlighet eller smärtsamma upplevelser är sekundära när det handlar om att bestämma ifråga om vårdnad, umgänge. Två föräldrar som har gemensam vårdnad måste helt enkelt sätta sig ner och hitta den absolut bästa lösningen för barnet.

Det finns flera faktorer som bör vägas in när man ska bestämma hur den gemensamma vårdnaden ska se ut. Närhet till kompisar, skola och fritidsintressen är några sådana faktorer. För många familjer fungerar det bäst med växelvis boende varannan vecka. I dessa fall är det dock fördelaktigt om föräldrarna bor nära varandra, något som underlättar barnets regelbundna flyttar mellan två bostäder.

En annan vanlig variant är att barnen har ett fast boende hos den ena föräldern och träffar den andra exempelvis under helger och skollov. Hur man väljer att göra är upp till varje enskilt föräldrapar. Viktigast är som alltid att ni hittar en fungerande lösning och att barnet inte kommer i kläm på något vis.  

Vårdnadshavare

Att vara vårdnadshavare innebär att du har ansvaret för barnet – det gäller både behov och rättigheter. Är någon ensam vårdnad om barnen är den denne som beslutar om dagisplats, skolan, att få pass, läkarbesök mm.

I Sverige finns i lag angivet att alla barn har rätt till en bra relation med båda föräldrarna, i de fall där det finns två föräldrar. Det är alltså viktigt att båda föräldrarna medverkar för att påverka barnets utveckling och uppfostran.

Ta kontakt med oss gällande frågor om vårdnadstvist redan idag!